En dyster, blöt allhelgonakväll i den sörmländska byn Lid äger ett märkligt samtal rum. Författaren har fått oväntat besök av konstnären Arthur Segal och varietéartisten Emmy Hennings.

Författaren, som under många decennier forskat kring dadaismen som fenomen, samtalar med de bägge dadaisterna i bykyrkan, ute på kyrkogården bland gravstenarna och i det stora biblioteket i den gamla skolan. I samtalet spelar även några rökiga målningar i den till ateljé förvandlade gamla gymnastiksalen en avgörande roll. Konstnären bakom dessa målningar har utgått från fyra fotografier från Auschwitz, tagna i smyg i dörröppningen till gaskammaren.

Tom Sandqvists nya bok är en i essäform utvecklad skönlitterär reflektion kring ”det våta språket” – med tonvikten på dadaismen som den tog sig uttryck hos Arthur Segal, Hugo Ball och Emmy Hennings på Cabaret Voltaire i Zürich 1916. Med det ”våta” språket avses den söndersprängda och typografiskt experimenterande syntaxen i dadaismen och dess kopplingar till frågor om främlingskap och identitet.

Tom Sandqvist

Tom Sandqvist är inte bara en internationellt uppmärksammad konstvetare, utan även känd som skönlitterär författare. Hans skönlitterära produktion omfattar bland andra romanerna Romanen om örfilen (2015), Efterlämnad egendom (2017), Hertha Hesselson (2020) och Amor fati (2022). Förutom att han har gett ut flera konstvetenskapliga studier fokuserade på den central- och östeuropeiska modernismen och den östjudiska kulturen samt en lång rad konstfilosofiska essäsamlingar har han även uppmärksammats för den fiktiva berättelsen Titta, en krokodil (2019) om förhållandet mellan Anton Tjechov och den ryske landskapsmålaren Isaak Levitan.

PRESSRÖSTER

"Den nya boken Det våta språket är som undertiteln meddelar en ”skönlitterär essä”. Essän är som bekant en fri litterär form för undersökning och betraktelse, utan nödvändiga krav på akademisk stringens, men desto mer möjlighet att pröva idéer och ibland ganska fria associationsbanor ... ”En skönlitterär essä” betonar att här finns fiktiva inslag, ett slags ramberättelse, eller kanske rent av att essän är en ram kring fiktionen. Det senare är faktiskt inte en orimlig infallsvinkel på Sandqvists bok, den går att förstå som bådadera ...Det är en fascinerande, myllrande, kunskapsrik och spekulativ skönlitterär essä som Sandqvist skrivit. Han är hemtam i både dada och judendom ... ett ofta svindlande vackert språk och intellektuellt mättade resonemang... Som en annan Dante möter författaren sin ciceron, sin Vergilius i gestalt av Artur Segal, som leder honom på en intellektuell resa till dadaismens centraleuropeiska judiska rötter och sedan åter hem till Lid och en annalkande sörmländsk vinter."

Pontus Kyander, Argus